Hur ska man egentligen lägga upp sin träningsplanering? Det är en komplex fråga och det finns många faktorer att ta hänsyn till. I dagens inlägg går vi igenom specificitetsprincipen och hur man kan tänka för att använda den i sin träningsplanering.
Inom både styrketräning och konditionsträning finns det olika principer, varav en är specificitetsprincipen. Den beskriver att vi blir bra på det vi utför. Vill jag bli bra på tennis måste jag därför spela tennis men även utföra övningar som liknar rörelsemönstret jag utför som tennisspelare. Man brukar därför kunna prata om hur överförbar en styrkeövning är till en viss sport. Det man menar med då är att en mycket överförbar övning liknar rörelsemönstret i sporten, vilket i detta fallet anses fördelaktigt. I nästa bild kommer tre tips för hur man kan tänka när man planerar sin träning efter specificitetsprincipen.
3 tips för att använda specificitetsprincipen
- För att styrketräning ska vara överförbar till en viss sport är det fördelaktigt om rörelsemönstret på styrkeövningen liknar rörelsemönstret som utförs i sporten.
- För att konditionsträningen skall vara överförbar kan det vara bra att kolla upp hur länge man är aktiv och hur länge man vilar i sin sport för att sedan skapa intervallpass som liknar det mönstret
- Specificitetsprincipen förklarar även att det inte räcker med styrketräning och konditionsträning för att bli bra på sin sport. Det är även viktigt att man utövar sin sport.